Jag vet att det redan är söndag, men jag har inte pallat skriva innan så vi

det bara är en hund så de inte vet vad jag snackar om, men min hund är

verkligen speciell. Hon har så stor personlighet! Hon kan en jäkla massa ord

och hon är supersmart. Tanken på att för det första skaffa en fransk bulldog

fick jag genom att se det där klippet på youtube när en liten valp rullar runt

och inte kommer upp på benen igen. Jag läste på somfan om rasen och jag

pratade om det varje dag hemma med mina föräldrar. De var till en början

helt emot detta med att skaffa hund osv.. För visst, det är en jävla massa jobb

och man binder upp sig i sådär 10-13 år.

Jag började då kolla upp kennlar, och mamma blev väldigt pepp på att också

skaffa en hund. Pappa var fortfarande lite sådär, han tyckte inte om rasen riktigt.

Vi åkte iväg till en hundutställning i Malmö för att titta på dessa små varelserna och

fick hälsa på en 1-årig svart tik. Pappa tyckte om henne direkt och vi alla blev helt fast.

Jag började då kolla kennlar och först tittade jag på en som kallade sig "kenneltyphoons".

Jag mailade dem om olika frågor osv, men fick inget svar. Jag kollade då vidare. Eftersom

vi ville ha en valp till sommaren (för att då var mina föräldrar lediga och vi kunde göra henne

riktigt hemmastadd) så fanns det ju inte jättemånga att välja mellan. Tillslut så ringde vi runt

till massa olika. Vi fick en mängd olika svar, åkte och hälsade på två stycken, men vi fastnade

inte helt för någon. Vi hade även pratat med kenneln där Alice kommer ifrån, men de sa att

de skulle behålla tiken vi ville ha(Alice).. Några veckor senare, hade vi nästan bestämt oss

för en valp på en kennel utanför Eslöv, och den skulle komma ca i slutet på sommaren.

Då, en dag, så ringer uppfödaren från kennel typhoons. Hon säger att de bestämt sig för

att sälja valpen(dessa är redan födda), och hon undrar om vi fortfarande är intresserade.

Vi pratar om det, och bestämmer oss för att säga ja. Det var en jäkla härlig känsla alltså,

jag skulle äntligen få min hund som jag drömt om hela livet att få. När vi hälsade på Alice

första gången var hon fyra veckor och såg ut såhär:

Hon var så liten och söt! Jag längtade så jävla mycket tills dagen vi hämtade henne.

Vi hämtade henne den 10 juni 2010, samma dag som vi slutade skolan. Hon var

"mammig" redan då och somnade sött i mitt knä i bilen påväg hem. När vi kom hem

var hon redan vår lilla bebis. Hon kände sig nog väldigt hemmastadd redan då eftersom

hon började tugga ben direkt och sitta i allas knä. Dock så är hon fortfarande en väldigt

social hund. Ja, nu ska jag inte tråka ut er mer! Dagen vi hämtade henne var den mysigaste

någonsin alltså, och jag kommer aldrig glömma doften av henne de första dagarna.